Jaha så var vi då på väg igen... Taz berättar...

När nya matte hade packat klart så gick vi ut till den där konstiga stålburen där det pirrade i magen efter att matte tryckt på en knapp. Sen ut till nått som kallades för Busshållplatsen som låg precis utanför huset. Som tur var kom det en familj och stannade vid den också. De hade två trevliga barn och jag jamade först lite försiktigt så de skulle se var jag fanns sen började jag berätta för dem hur olycklig jag var i väskan och att jag ville komma ut men ingen hjälp fick jag.

Sen kom den stora bussen... och som den busschauffören körde :o Det hade kunnat få en sjöman sjösjuk. Jag gjorde mitt bästa för att tala om för alla mina medpassagerare vad jag tyckte om körstilen. Matte tog upp mig ur väskan och då blev det lite lättare. Det fanns så mycket att titta på. Sen stoppade hon in mig i väskan igen, bussen stannade och vi klev av.

Vi fick vänta ett tag på nästa buss men då fick jag i alla fall komma ut en stund igen och känna vinden i mina morrhår. Här är vi när vi väntar.















Visst har jag en stilig mustasch?!




















Nya matte tyckte att jag var så duktig hela tiden. Här är en bild på mig och den dumma väskan nya matte envisades med att jag skulle in i då och då.




















Sen kom en ny stor buss och den tyckte jag var lite läskig, men bara lite. In i väskan och upp på bussen, så fick jag komma ut igen. Jag la mig till rätta så jag kunde kika över mattes axel, och oj vad mycket människor det var där. Det tog mig hela resan att berätta för dem om min uppväxt, min stolliga syrra och Tarantella som har lärt oss så mycket bus och hunden Vivi som har en jätterolig svans och ganksa häftig skägg som man kan bita i, när jag var hos veterinären och fick en spruta i nacken, mysiga mamman Nancy som jag saknar lite men jag är ju en stor kille nu som kan klara mig utan mamma, mormor Spetan som jag hörde av nya matte att hon gått och ropat och letat efter mig när jag flyttade. Sen var jag ju också tvungen att protestera högljutt över att även denna busschaufför verkade fått sitt körkort på postorder för oj vad det gick i kurvorna. Men så blev det lite lugnare och jag kände att jag var ganska trött så jag passade på att ta en powernap i mattes trygga famn. Helt plötsligt blev jag väckt igen och skulle mosas in i väskan igen och så klev vi av bussen. Och här var det ljud må jag säga!

De där kostiga flygande sakerna som jag sett utanför fönstret hemma hos Vicki, jag säger bara det, släng er i väggen! Här var det minsann stooooora och jag menar jättestora flygande saker som morrade jättehögt. Matte gick till en gubbe som tog emot väskan med alla våra saker. Jag var lite orolig att jag inte skulle få tillbaka mina leksaker och min mat men matte sa att de bara skulle låna dem ett tag. Men jag tyckte nog att han var en skum gubbe i alla fall. Matte köpte en glass och tjejen i affären var mycket förstående när jag berättade om att en gubbe hade tagit mina leksaker. Sen gick vi och satte oss och åt glass, dvs matte åt och jag luktade men det kändes så kallt att jag inte riktigt vågade smaka. Här försöker jag få kontakt med en tant som satt bredvid oss men det gick inte så bra.




















Här sitter vi och är trötta både matte och jag, även om jag hade en svanhals då och då (vad nu det är för något?).




















När vi hade vilat klart så fick jag vatten i en spruta och det var gott för det var så varmt sen gick vi igenom något som hette "säkerhetskontrollen", jag och matte gick igenom en kostig båge tillsammans och min dumma väska fick åka på ett band in i en spännande grotta. Sen pep det och jag fick flyga i mattes hand när det kom en ny gubbe med en pinne som han strök runt hela matte. Sen sa alla "att åhh vilken duktig kisse jag var" och jag kände mig ganska nöjd över att ha fått visa upp mig. Så fick vi sitta och vänta jättelänge igen, och jag undrar om inte min nya matte hör lite dåligt men det behöver ni inte berätta för henne för då kankse hon blir lite lessen och hon verkar vara ganska snäll men i alla fall, helt plötsligt mosade hon i mig i väskan igen och rusade bort till en annan tant som var jättesur och stod och ropade i en mikrofon så det ekade i hela salen. Alla tittade på oss och jag skämdes lite och var faktiskt glad att jag låg i väskan så jag inte syntes så mycket. Sen fick vi gå fort till dem där stora fåglarna som morrar. Behöver jag säga att vi var sist... så pinsamt.

Hur det nu var så blev det ännu mer pinsamt för nu satt det en massa människor på rad och tittade på oss och flygtanten (som faktiskt var riktigt snäll) fick flytta om folk så vi fick sitta längst bak. Jag fick sitta i min väska under stolen framför så jag kunde se matte hela tiden. Den stora plåtfågeln började morra jättemycket och sen skakade den och så pirrade det ännu mer i magen än när vi åkte i plåtburen där vi bodde först. Sen blev jag faktiskt så trött att jag somnade och sov hela tiden ända tills det skakade till och den stora plåtfågeln bromsade.